Så det va en Skräpmajja som kom?!

Vi trodde länge att det va en prinsessa vi fått till dotter. En som pekar åt andra när hon vill ha nåt. Allt för att slippa röra sig själv. Men så idag, då såg vi. Hon va inte bara prinsessa i sitt förra liv. Hon va även en Skräpmajja. Jo jo. När mor och far försöker vara duktiga och källsortera kommer Skräpmajja och gör det hon är känd för. Kram!

Sommartid hos källartrollen

Kanske syns det inte svin-bra men we can see the light! Ljuset har hittat till källartrollen! Prisa gud! Eller kanske ska vi tacka NCC istället. De som tar bort alla balkar som suttit för fönstren de senaste månaderna. Wow! Det ska vi fira! Vi börjar med ett besök hos farbror doktorn för Moas del. Hoppas på nåt kuckelimuck som gör att nätterna blir hostningsfria! Och sen drar Amalia på spa i dagarna 3! Bra firande va!?

Kram!

Den här chokladen blir man inte glad av...

Visste du att Nestlé och Kraft Foods köper sin kakao från plantager som utnyttjar barnarbete. Barnen är 10-15 år. Tänk på det när du mumsar på en Lion, Toblerone eller After Eight.
Här kan du se dokumentären som gjorde mig jäkligt upprörd. No more Nestlé och Kraft Foods, I tell you. Och det gäller även de här fina havs-chokladerna Guylian eller vad de heter. De köper samma kakao.
Och kidsen får inget pröjs. Ingen skola. Och framför allt har de blivit bortsmugglade från sina föräldrar. Fy fan. Man mår illa.
Och Nestlé tillverkar även barnmat...

En major bojkott är på sin plats.

Kram o gonatt.

Number two för 1:a gången

I pottan!

Kram!

En 33-öring säger go natt.

Har längtat efter Cougar Town i en vecka nu. Blev beroende direkt förra veckan. Must have. Nu. Mera. Bunkrar upp med cheeze doodles och en käck. Och så, 10 minuter in i serien som beskriver hur mitt liv kommer bli om sisådär 7 år, gör jag en snabbkik in på Fejjan. Och fastnar på ett inlägg som pekar mot en blogg. Med länknamnet Farväl Anna. Och nu har tårarna gjort rännilar och djupa fåror på mina kinder. Känner sorg och sympati. Sorg för Anna som lämnat livet och sin familj. Sympati för dottern och mannen som lämnats kvar. Och nu känns Cougar Town så futtigt. Jag känner mig futtig. Men ändå lycklig. Och glad. För jag lever och har en fantastisk familj! Och när jag tänker efter så är jag glad över att kunna längta efter nåt så banalt som en superregisserad amerikansk sit-com, för jag har inget som överskuggar vardagen och livet. Inget ont som hotar att ta bort mig från mina älskade.

Och idag är första dagen som 33-åring. Och det har varit en bra dag. Jättebra! Myst med Moa på babysång i stan. Ätit god lunch med Hövve. Och sen bubbel och medelhavspaj till middag, med familjen. Så en riktigt bra dag har det varit!

Med en leende själ men med en ömmande tanke för Anna och hennes familj säger jag go natt.

Min älskade lilla snutta, redo att ta några kliv med rullatorn.

Snöig sur-dag.

Idag känner jag mig så himla insnöad. Både irl och imh (in my head, kom just på det själv... fränt va? ...öh, fränt... ocoolt ord eller what?!). Det är mörkt i källaren idag. Och alla andra dagar tills de byggt vad de ska bygga utanför fönstret som skymmer en härlig dag från att tränga in i källarn. Och Moa har sur-dag. Snor-dag, host-dag och tand-dag blir i hop en sur-dag. Och eftersom snön behagar komma ner även idag blir det ingen tur till Öret. Lägg till det så fattar du att jag oxå har sur-dag.
Nämen, det va ju kul. En källar-häckar-dag idag med alltså. Ja, våren, du får komma nu. Nu som fan. Längtar efter en cykeltur. En promme utan risk för att halka o slå ihjäl sig. Vindar som smeker istället för småspik i fejjan. På med en jacka som inte väger hundra kilo. Ja, så vill jag ha det. I dag.

I väntan på det tar jag väl och klurar på lunchen. Och så har jag bestämt mig för att göra en matlista för veckan. Orka va mat-påhittig varje dag - lättare att va det en dag. Så.

See ya. Kram.

Finn ett fel...