Om man tänker riktigt hårt, alltså superduper tänker - visst kan man väl vips bara ha fixat håret, klätt sig, sminkat sig och va på G - på ett killevipp liksom. Det kan man väl? Orken tog just nu slut. Och inte kom den tillbaka med en liten morgonlatte ens. Jag kunde väl få lite av Moas energi. Hon "springer" runt som en tok i gå-stolen och jublar över friheten. Men nä. Hon verkar behålla allt själv och kör 3 varv till i vår stora våning...

Idag är det 18-års-kalas. Tårta och god mat hoppas jag på. (Känner du pressen Lena...?!) ;-) Och sen kvällsaktivitet med vänner i staden. Min stad. Som jag lämnat. Men som jag kommer tillbaka till. Ja, det gör jag. Om bara kommunen släpper ifrån sig tomten jag vill ha. Snart. Jävligt snart. Fast det går ingen nöd på oss här. Tvärtom. Vi har det bra. För bra. Finns risk för att vi blir källartroll for ever.

Dags för piffing! See ya!
Kram!